Marie och Malin – två generationer av triathlon
Imorgon går startskottet för den andra upplagan av Saltsjöbaden Triathlon Sprint. Den ruggiga vassen är klippt, de blå VM-mattorna är utrullade, vårt atombombsäkra växlingsområde är monterat, vägvisare infotavlor ledstänger och staket är placerade efter konstens alla regler. Allt är på plats. Snart sover alla och endast tävlingsledningen är vaken.
Men innan så sker, tillåt mig presentera Marie Ekman och Malin Cederberg – mor och dotter. Två generationer riktigt duktiga triathleter som troligtvis gör livet extra hetsigt för pappa Jan.
Vilken ära, berätta gärna lite om er bakgrund.
Marie: Jag tävlade i triathlon i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Tog ett långt avbrott då jag höll på med hästar. Började igen för 3 år sedan när jag ändå åkte iväg med mina barn på tävlingar.
Malin: Började med triathlon när jag var 11 år. Innan gymnasiet höll jag på med simning, hästhoppning och triathlon men när jag började gymnasiet valde jag att elitsatsa på triathlon. Har gått fyra år på Riks Triathlongymnasiet i Motala. Tog studenten för ett år sedan.
Vad har ni för mål med säsongen?
Malin: Mitt mål med säsongen var att komma med till U23-EM men på grund av skador kunde jag inte genomföra de tester som krävdes. Nu har jag istället satt fokus på att kvala till Europacupen i Malmö och Tönsberg, samt till NM i Danmark. Jag kommer dessutom vara att med och tävla i Danske Invest Triathlon Series.
Marie: Jag satsar på att vinna Danske Invest Triathlon Series i min åldersgrupp 50-54.
Varför Saltsjöbaden Triathlon Sprint?
Båda är eniga om att det blir en perfekt genomkörare inför säsongens större tävlingar. Vi måste också erkänna att prispengar alltid lockar lite 😉
Vilken är favoritgrenen?
Malin: Det kan variera lite men just nu är det simningen då skadeproblem har påverkat de andra grenarna, ligger efter i säsongsförberedelserna för cykel och löp så formen är inte där den borde vara just nu.
Marie: Säsongen får svara på det, har varit löpning men har blivit mer och mer jämn i grenarna.
Vilket är erat bästa triathlon-tips?
Man blir bra på det man tränar på och det man gör ofta blir man säkrare på. Så att träna på att tävla är en bra sak inför säsongen.
Har ni några ”bästa och värsta” att dela med er?
Malin: Det bästa minnet är min första internationella tävling som var JEM i Alanya, Turkiet. Målet var att se och lära, ingen press utan bara ha kul. Tävlingen var väldigt proffsigt arrangerad och det var en riktig upplevelse. Jag lärde mig mycket och åkte därifrån med motivationen på topp.
Samtidigt innehöll tävlingen min värsta upplevelse. Fast dagen innan. Jag vaknar klockan 5 på morgonen och hade jätteont i halsen. Bike course familiarization skulle vara på morgonen och jag ville förstås vara med. Messade min tränare men fick svaret ’sov’. Den dagen missade jag alla viktiga genomgångar. Det var bara att sova, äta och dricka vatten. Paniken och stressen var enorm! Men det slutade bra och jag var frisk och kry på tävlingsdagen.
Marie: Värsta minnet är helt klart alla tävlingar där det är för kallt i vattnet. Det bästa inträffade 2015 i Malmö, på den olympiska distansen. Då gick jag i mål som första Mastersdam, trots att jag var så himla orolig för sträckan innan start.
Vem vill ni se på startlinjen i Saltsjöbaden 2016?
Unisont, pappa Jan!
Som sagt imorgon smäller det alltså. Det är verkligen ett sant nöje att ha initierat en tävling när så många vill delta. Prognosen ger oss en solig och varm nationaldag. På den noten kan jag meddela att simningen kommer att bli en mycket mer angenäm upplevelse än den var förra året. Så vi hoppas att Marie, Malin och de andra som tävlar ska få ett av sina bästa tävlingsminnen…