Kategori: Sprint 2016

  • Désirée Falk Olsson – imponerande mamma som genomför

    Désirée Falk Olsson – imponerande mamma som genomför

    Efter att ha hört Désirées story, känns inte som om det finns några ursäkter att starta och genomföra. Ens en att kvala till Ironman Hawaii, snacka om viljekraft. Kanske inte så konstigt att hon kammade hem förstaplatsen i klassen Damer 40-45 under årets Saltsjöbaden Triathlon Sprint. Tiden 01:15:16. Möt Désirée Falk Olsson.

    Désirée Falk-Olsson

    Berätta om din idrottsliga bakgrund.

    Min idrottsliga bakgrund är inom ridsporten. Satsade på dressyr och fälttävlan från barnsben och fram till 20 år. VM var målet, men studier kom emellan. Som ryttare krävs god kondition, så jag har alltid löptränat. Tävlade en del motionslopp under min ungdom som gav mersmak till bland annat Marathon och Klassikern.

    Hur det kom sig att du började med triathlon?

    Att jag började på med triathlon beror på fyra saker. Först så älskar jag utmaningar och efter klassikern verkade triathlon kul. Sen, en kompis från stallet, Helena Lindahl deltog på Hawaii Ironman vilket inspirerade mig. Då vårt första barn föddes sa jag ”det måste göra ondare att föda barn än att köra en Ironman”. Slutligen, jag såg filmen om Team Hoyt – ”I can”. Och om Dick Hoyt kan genomföra en Ironman med sin son, så kan jag också. Jag ville iallafall försöka. Så, efter det anmälde jag mig till Kalmar 2012. Jag stod beslutsamt på startlinjen och genomförde loppet på 11.59. Barnen var då 5, 3 och 1 år.

    Wow, vilket fokus. Simning, cykel och löpning, vad tycker du bäst respektive sämst om?

    Det moment som jag får kämpa mest med är simningen. Lärde mig att crawla år 2011. Jag kan spänna mig mycket under sim-momentet och förlora väldigt mycket tid på att tekniken inte fungerar och jag navigerar dåligt. Kommer sen upp på cykeln där jag är stark och har gott om självförtroende. Gillar att jaga och älskar att cykla förbi. Vinden i håret och naturen som susar förbi. Lite som att galoppera på en häst. Är en jämn löpare och uthållig. Så jag tar ofta många placeringar på cykel och sen några på löpningen. Gillar både cykel och löpning då det ger mig mycket intryck och känslor under träningspass och tävlingar.

    Du är med i Terrible Tuesdays Triathlon Club. Berätta lite om klubben och hur du tränat med gänget.

    Jag tävlar för Terrible Tuesdays sen ett år tillbaka. Det blev en stor förändring när jag gick med i klubben. Innan hade jag alltid tränat själv. Fick i och för sig hjälp med träningsprogram av Johan Hasselmark på Aktivitus innan.

    Nu försöker jag köra simning på måndagar med klubben, teknik med Gabriella Fagundez, intervall löpning på tisdagar, simning på egen hand onsdagar plus söndagar. I övrigt tränar jag på egenhand. Klubben har gett mig grym sparring och härliga klubbkompisar.

    Sommaren har innehållit många träningspass, inte så många distanspass på cykeln då jag bor på en ö sommartid. Men många simpass i fantastiskt salt och klart vatten på västkusten och många löppass i min hemmamiljö Grundsund.

    Din säsong har verkligen varit spännande. Berätta!

    Det som väntar är mitt mål som jag så längre drömt om. Ironman på Hawaii i oktober. Jag kvalificerade mig i april vid Ironman i Sydafrika. En varm och blåsig dag, där jag lyckades bra. Är otroligt glad över den dagen, och att det höll efter målmedveten träning.

    Är även glad att Mikael Nelker ifrågasatte mina mål vid ett samtal hösten 2015. Jag sa då att jag ville till Hawaii inom fem år, det trodde jag var möjligt. Han undrade då vad som hindrade mig att kvala redan 2016. Eftersom jag inte hade något bra svar så gav jag allt för att vara väl förberedd till tävlingen i Afrika. Och det var jag.

    Vilka lärdomar har du fått, och vad är du mest stolt över?

    För mig är det viktigt att ha kontroll på all min utrustning, att lita på mig själv och min känsla. Jag skärmar av en del av omgivningen innan en tävling och går in i mig själv. Lyssna på favoritmusiken och intala mig att jag är stark. Jag är även noga med att aldrig träna när jag känner mig lite sjuk. Det kostar mer än det smakar.

    Vad jag är mest stolt över.. svår fråga, men det är att vara trebarnsmor och lyckas prestera på tävlingar. [No shit…red anm.]

    Slutligen, tänker du delta och försvara din placering under nästa upplaga av Saltsjöbaden Triathlon Sprint?

    Det kommer jag säkerligen att göra trots att sprint verkligen inte är min distans. Deltagandet i år var ganska spontant och jag efteranmälde mig. Oavsett om det är den distansen man satsar på eller ej så är det ett ypperligt tillfälle att träna på alla momentet och framförallt simstart med trängsel. Tävlingen i sig är mkt välarrangerad och trevlig på alla sätt och vis. Allt i från en sprudlande speaker, glada funktionärer, supergod mat från foodtruck till barnens tävling med många leenden.

    Tack säger jag!

    Tack själv. Vi kommer självklart att följa Désirée under sitt äventyr på Hawaii.

    Är du sugen på att träna och tävla triathlon? Även om du inte har samma ambitioner som Désirée kan vi verkligen föreslå att du ansluter till någon av alla de triathlon-klubbar som finns i Sverige. Varför inte följa med oss i Saltsjöbaden och vår rapportering!?

  • Susanna Dörlich – Inte så lång men snabb

    Susanna Dörlich – Inte så lång men snabb

    Susanna Dörlich har varit med i triathlonsvängen länge. Jag minns att hon var en av de som engagerade sig när jag själv introducerades till triathlon. I år deltog Susanna som så många andra i Saltsjöbaden Triathlon Sprint och vann Damer 45-49 på tiden 01:27:24. Duktig är hon!

    Susanna Dörlich

    Susanna, hur startade allt?

    Jag ramlade in på triathlon av en slump för 14 år sedan. När jag var liten höll jag mest på med gymnastik och basket…vilket är rätt komiskt med tanke på att jag är 155 cm lång. När jag avslutade de karriärerna flyttade jag in på gymmet och sysslade mest med aerobics, spinning och body pump. Några av mina träningskompisar där föreslog att vi skulle göra tjejklassikern och jag hakade på. Av någon outgrundlig anledning fick jag för mig att man var tvungen att kunna simma frisim för att klara av Tjej-Vansbro, vilket jag vet nu att det är helt fel, men ändå…

    Det här var hösten 2002 och då fanns inte den uppsjö av crawlkurser som det finns nu. De enda som ville lära en vuxen att simma frisim var triathlonklubbarna, så jag hamnade hos Stockholm City Triathlon. Väl där upptäckte jag att de höll på med samma saker som jag skulle göra, med den enda skillnaden att de gjorde allt på en gång. Jag började träna med dem och sedan var jag fast.

    Härligt slumpmässig start på triathlon-karriären alltså. Vilken gren är din bästa?

    Det varierar. I och med att jag inte har min bakgrund i någon av sporterna har jag ingen naturlig favorit, utan det brukar sammanfalla med boost-helger eller läger, när jag fått tid att fokusera ordentligt på en gren och känner att jag fått till tekniken, blivit starkare eller nåt sånt. Just nu går simningen rätt bra och cykelformen har hittat tillbaka efter att ha varit nere på säsongslägsta tidigare under sommaren.

    Berätta lite om din nuvarande klubb, och hur du tränat med ditt gäng under året.

    Idag tävlar jag för Norra Stockholm Endurance (NSE) som täcker hela norrort. Vi är ungefär 100 medlemmar. Våra träningar är ganska löst sammansatta, så det blir mest spontansimningar i någon sjö, cykelpass som någon bjuder in till osv. Vi har väldigt få formaliserade träningar, utan det är upp till var och en att ta hand om sin träning. Alla i klubben har olika måltävlingar och olika målsättningar, så vi har kommit fram till att det här passar oss bäst. Klubben rymmer både de som är hårdsatsande och de som tränar för att må bra och det ger en väldigt skön blandning av folk. För egen del tränar jag simning med Täby Sim, cykel med Vallentuna CK och löpning med Snygga Snabba, som är ett lokalt löpargäng i Enebyberg.

    Hur har din tävlings-sommar sett ut? Den kanske inte är över, vad väntar?

    Det har blivit en del tävlingar i sommar, både triathlon och swimrun. Inledningen på säsongen var bra med en förstaplats i Saltsjöbaden Triathlon Sprint och ett kvitto på att jag låg rätt i träningen. Dessvärre åkte jag på en penicillinkur i juni, som förstörde uppladdningen inför Jönköping 70.3, så där fick jag revidera målsättningen rejält. Tanken var att kunna prestera riktigt bra där, men jag fick tänka om och se hela dagen på banan som en utflykt i stället. Skoj tävling, men inte som jag tänkt mig.

    I slutet på augusti sprang jag Glädjeruset, ett millopp i Täby till förmån för funktionshindrade barn. Lite ovant att bara springa en mil utan sim- och cykeluppvärmning, men det gick det med. Veckan därpå körde jag och en kompis swimrun-tävlingen ÖtillÖ Final15, dvs de sista 15 km på ÖtillÖ-banan. Tack vare min superstarka lagkompis, som är en gasell på traillöpning, gick det fantastiskt bra och vi knep en tredjeplats. Det var lite otippat, eftersom jag kör swimrun bara för att det är sjukt kul och helt galet och har inga som helst förväntningar på placeringar. Jag vill bara ta mig i mål och ha en rolig dag i skärgården. Kanske det är då det går bäst, när förväntningarna är som lägst…

    Efter den tävlingen var det bara att ladda om inför en halv Ironman på Rügen i Tyskland. Rügen är en ö i Östersjön, så det är en böljande cykelbana med mycket vind. Simningen kan vara stökig med vågor och strömmar, medan löpningen är ganska platt inne i stan. Kanske inte den mest optimala banan för mig, men det är härlig stämning där, så därför ville jag köra det loppet igen.

    I år var det mindre vågor än 2014, när jag körde där senast, men det blåste ordentligt på cykelbanan. På löpningen hade de skojat till det rejält när de lagt till 4 backar, varav 2 med 11% lutning… Trots allt detta gick det riktigt bra. Kom 7:a i min age group och lyckades få en tid sub 6. Kändes som en riktigt kul avslutning på triathlonsäsongen.

    Nu har jag bara ett lopp kvar; Palma Marathon i mitten på oktober. Sedan blir det vila innan träningen för 2017 drar igång.

    Det kanske är lite tidigt att fråga, men hur ser kommande säsong ut för dig?

    Inför nästa år har jag bara anmält mig till Mallorca 70.3 och förmodligen blir det Jönköping 70.3 igen. I övrigt har jag inte funderat klart, men garanterat några korta race i början på säsongen för att kolla att jag kommer ihåg hur man växlar mellan momenten.

    Så vi kan räkna med dig under nästa upplaga av Saltsjöbaden Triathlon Sprint?

    Saltsjöbaden ligger bra till för att komma med i min planering. Ligger helt rätt i tiden, nära att åka till och ett mycket trevligt arrangemang. Jag gillade speciellt cykelbanan; både kuperad och teknisk.

    Vad kan man säga, det gäller att ligga i om man heter Susanna Dörlich. Och visst är det så, eftersom att träning är så pass varierande är det i viss mening enklare att hålla sig skadefri samtidigt som det går att behålla motivationen. Men det är klart, det är inget vilohem J

    Om du funderar på hur du ska träna och med vem, då är du välkommen att ansluta till oss.

    Mer information och anmälan »

  • Jessica Winberg gör sin debut och vinner

    Jessica Winberg gör sin debut och vinner

    [vc_row][vc_column][vc_column_text disable_pattern=”false” margin_bottom=”40″]Jessica WinbergHelt klart var vårens intervjuer en fullträff att döma av antalet läsare. Kul tycker vi och det ger oss självklart energi att fortsätta. Nu när hösten gör sig tillkänna så drar vi därför igång igen. Vad passar då inte bättre en än triathlon-debutant!? Så, här kommer Jessica Winberg. Hon deltog som så många andra i Saltsjöbaden Triathlon Sprint och vann Damer Motion på tiden 01:20:45.

    Grattis Jessica, berätta lite om din idrottsliga bakgrund.

    Tack! Jag har utövat massor av olika idrotter men orienterade mest i skolåldern och sedan övergick jag till att bara träna löpning. Jag driver idag ett företag som jobbar med utomhusträning av olika slag, mest crosstraining… så det blir en del av det med! Också tränar jag även gärna skidor, alpint och längd.

    Hur det kom sig att du började med triathlon?

    [Skratt] …har varit sugen på triathlon ett tag och sprinten för Saltsjöbadens Triathlonsällskap var mitt första. Även om jag bara var bekant med löpning som gren var det riktigt kul och jag blev lite hooked!

    Vilket av de tre momenten – simning, cykel och löpning – tycker du bäst respektive sämst om?

    Löpningen kan jag ju bäst, så där är jag mest bekväm. Men jag börjar få koll på simningen också. Cykling blir också bättre, ju mer van jag blir. Jag tycker dock att det är väldigt mycket roligare att tävla i de två sistnämnda grenarna än att faktiskt träna dem. Jag har kört en del swimrun nu under sommaren, det är också grymt kul!

    Är du med i någon klubb idag?

    Nej, jag är inte med i någon klubb… men känner väl att jag borde vara det när jag tycker att det är så kul och vill utveckla mig inom både triathlon och swimrun.

    Hur har din tävlings-sommar sett ut?

    Jag har just nu drabbats av plantar fasciit, så är tyvärr tvungen att ta det lite lugnt, men har kört Stockholm Triathlon Stafett, Amfibiemannen och Ångaloppet. Tyvärr var jag tvungen att avstå Lidingö Triathlon som jag hade velat köra.

    Vilka lärdomar har du fått, och vad är du mest stolt över?

    Lyssna på kroppen…

    Oj, stolt över!? Kanske resultatet i Saltsjöbadens Triathlon Sprint för den var så otroligt oväntad, [stort skratt] jag blir stolt när jag känner att jag gett allt. Jag är också väldigt stolt över att min son tog sig igenom ett triathlon nyligen (Lidingö Triathlon).

    Ja det är tidigt att fråga, men hur tänker du inför kommande säsong?

    Jag vill bli bra i foten så jag kan fortsätta träna så mycket jag kan och utvecklas för att kunna vara med i fler tävlingar. Såklart vill jag kunna prestera mitt yttersta däri.

    Slutligen, tänker du delta och försvara din placering under nästa upplaga av Saltsjöbaden Triathlon Sprint?

    Åh! Det var så roligt att vara med, så bra arrangerat och otroligt trevligt! Jag vill självklart vara med nästa år och då vara förberedd på riktigt!

    Det är klart att vi i Saltsjöbaden Triathlonsällskap känner oss stolta över att Jessica Winberg gjorde sin debut i triathlon-sammanhang. Vi hoppas att foten läker bra och att vi ser henne snart igen.

    Om du vill veta mer om Saltsjöbaden Triathlonsällskap och vår verksamhet är du välkommen till vårt informationsmöte (den 15/9, kl 18:00-20:00) inför den stundande säsongsstarten. Anmäl dig i formuläret nedan.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”2/3″][vc_column_text disable_pattern=”false”][activecampaign form=1][/vc_column_text][/vc_column][vc_column width=”1/3″][/vc_column][/vc_row]

  • Marie och Malin – två generationer av triathlon

    Marie och Malin – två generationer av triathlon

    Malin & MarieImorgon går startskottet för den andra upplagan av Saltsjöbaden Triathlon Sprint. Den ruggiga vassen är klippt, de blå VM-mattorna är utrullade, vårt atombombsäkra växlingsområde är monterat, vägvisare infotavlor ledstänger och staket är placerade efter konstens alla regler. Allt är på plats. Snart sover alla och endast tävlingsledningen är vaken.

    Men innan så sker, tillåt mig presentera Marie Ekman och Malin Cederberg – mor och dotter. Två generationer riktigt duktiga triathleter som troligtvis gör livet extra hetsigt för pappa Jan.

    Vilken ära, berätta gärna lite om er bakgrund.

    Marie: Jag tävlade i triathlon i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Tog ett långt avbrott då jag höll på med hästar. Började igen för 3 år sedan när jag ändå åkte iväg med mina barn på tävlingar.

    Malin: Började med triathlon när jag var 11 år. Innan gymnasiet höll jag på med simning, hästhoppning och triathlon men när jag började gymnasiet valde jag att elitsatsa på triathlon. Har gått fyra år på Riks Triathlongymnasiet i Motala. Tog studenten för ett år sedan.

    Vad har ni för mål med säsongen?

    Malin: Mitt mål med säsongen var att komma med till U23-EM men på grund av skador kunde jag inte genomföra de tester som krävdes. Nu har jag istället satt fokus på att kvala till Europacupen i Malmö och Tönsberg, samt till NM i Danmark. Jag kommer dessutom vara att med och tävla i Danske Invest Triathlon Series.

    Marie: Jag satsar på att vinna Danske Invest Triathlon Series i min åldersgrupp 50-54.

    Varför Saltsjöbaden Triathlon Sprint?

    Båda är eniga om att det blir en perfekt genomkörare inför säsongens större tävlingar. Vi måste också erkänna att prispengar alltid lockar lite 😉

    Vilken är favoritgrenen?

    Malin: Det kan variera lite men just nu är det simningen då skadeproblem har påverkat de andra grenarna, ligger efter i säsongsförberedelserna för cykel och löp så formen är inte där den borde vara just nu.

    Marie: Säsongen får svara på det, har varit löpning men har blivit mer och mer jämn i grenarna.

    Vilket är erat bästa triathlon-tips?

    Man blir bra på det man tränar på och det man gör ofta blir man säkrare på. Så att träna på att tävla är en bra sak inför säsongen.

    Har ni några ”bästa och värsta” att dela med er?

    Malin: Det bästa minnet är min första internationella tävling som var JEM i Alanya, Turkiet. Målet var att se och lära, ingen press utan bara ha kul. Tävlingen var väldigt proffsigt arrangerad och det var en riktig upplevelse. Jag lärde mig mycket och åkte därifrån med motivationen på topp.

    Samtidigt innehöll tävlingen min värsta upplevelse. Fast dagen innan. Jag vaknar klockan 5 på morgonen och hade jätteont i halsen. Bike course familiarization skulle vara på morgonen och jag ville förstås vara med. Messade min tränare men fick svaret ’sov’. Den dagen missade jag alla viktiga genomgångar. Det var bara att sova, äta och dricka vatten. Paniken och stressen var enorm! Men det slutade bra och jag var frisk och kry på tävlingsdagen.

    Marie: Värsta minnet är helt klart alla tävlingar där det är för kallt i vattnet. Det bästa inträffade 2015 i Malmö, på den olympiska distansen. Då gick jag i mål som första Mastersdam, trots att jag var så himla orolig för sträckan innan start.

    Vem vill ni se på startlinjen i Saltsjöbaden 2016?

    Unisont, pappa Jan!

    Som sagt imorgon smäller det alltså. Det är verkligen ett sant nöje att ha initierat en tävling när så många vill delta. Prognosen ger oss en solig och varm nationaldag. På den noten kan jag meddela att simningen kommer att bli en mycket mer angenäm upplevelse än den var förra året. Så vi hoppas att Marie, Malin och de andra som tävlar ska få ett av sina bästa tävlingsminnen…

  • Jonatan Bejmar ska försvara pallplatsen

    Jonatan Bejmar ska försvara pallplatsen

    Jonatan BejmarGanska biffig för att vara triathlet, tänkte jag när han dök upp tillsammans med Oskar Djärv vid förra årets tävling i Saltsjöbaden. Men det verkade hur som inte stoppa framfarten för Jonatan Bejmar när han knep andraplatsen med dryga 12 sekunder före Donato Campanini.

    Jonatan, berätta lite om din bakgrund!?

    Jag höll främst på med lagsporter som ung och fastande tidigt för ishockey. Spelade TV-pucken för Blekinge och blev därefter uttagen till regionsläger för dem bästa spelarna i södra Sverige. Höjdpunkten som ishockeyspelare var säsongen 09-10 då jag spelade i min moderklubb (Olofström IK) och vi tog oss hela vägen till kvalserien mot Allsvenskan.

    Jag avslutade ishockeykarriären våren -12 efter en säsong i Nynäshamn och började efter det att triathlonträna, om en i ganska blygsam omfattning. Körde World Triathlon Stockholm samma sommar och slutade 12:a i motionsklassen på olympisk distans, sen har det bara rullat på.

    Vad är ditt långsiktiga mål?

    Att etablera mig i toppen på Svenska tävlingar och på allvar slåss om SM-medaljer på kortdistans, samt att ta mig ut och tävla på Europacuper på samma distans. Det är en bit kvar men jag närmar mig hela tiden. Det beror till stor del på att jag bor och tränar i Falun, där jag är medlem i Dala Sport Academy, vilket är en otrolig hjälp i min satsning och något som jag rekommenderar andra med elitambitioner att söka sig till.

    Ditt mål med säsongen?

    Målet är Danske Invest Cupen där jag vill placera mig högt i sammandraget med huvudtävlingar SM i sprint (Uppsala) och Olympisk (Umeå). I år har ju dessutom den sista tävlingen i Malmö fått Europacupstatus, så likt många andra kortdistansare är jag självklart väldigt sugen på att få dra på mig den blå/gula landslagsdressen och efter det följa upp med någon ytterligare Europacup utomlands.

    Det kommer dock att bli otroligt tufft, men min inställning är att jag har samma möjligheter som alla andra som ställer sig på startlinjen i sommar att knipa en plats.

    Grymt spännande, hur ser ditt tävlingsprogram ut?

    Hela säsongen är väl inte helt spikad i detalj men i stora drag ser den ut på följande vis…

    Premiären va nu i helgen i Hallstahammar. Detta följs av er tävling i Saltsjöbaden och sedan Uppsala. Därefter gör jag ett försök på lite längre distans för första gången och kör SM på halvdistans i Vansbro och därpå blir det fullt fokus på resterande tävlingar i cupen, Gävle, Umeå och Malmö.

    Varför Saltsjöbaden Triathlon Sprint?

    Jag körde tävlingen förra året och gillade verkligen arrangemanget dessutom har jag ju en pallplats från förra året att försvara. Sen ligger den bra till i tiden, eftersom jag inte tävlar utomlands på våren så är det värdefullt för mig att få köra några tävlingar innan Sprint SM i Uppsala som ligger ganska tidigt i den Svenska tävlingssäsongen.

    Vilken är din favoritgren?

    Får nog ändå säga cyklingen här, med simning på god andraplats. Gillar framförallt tävlingsmomentet som blir i de tävlingar där drafting är tillåtet, kampen man-man och möjligheten att förändra förutsättningar i loppet genom att köra smart taktiskt. Som gammal ishockeyspelare passar det dessutom mig bättre när det blir lite ryckigt tempo, jämfört med att bara ligga och mala. Jobbar dock på att förbättra min förmåga att köra tempo som det kommer bli här i Saltsjöbaden.

    Vilket är ditt bästa triathlon-tips för oss amatörer?

    Tro på dig själv och din egen förmåga, det kommer man långt på. Förutom det så är det tålamod och kontinuitet. Det hjälper inte att träna hårt om det slutar med att du är trött och skadad när det väl är dags att tävla, det har jag själv bittert fått erfara.

    Värsta minnet från karriär?

    SM på olympisk distans i Västerås 2014. Jag hade gjort en perfekt simning med mina förutsättningar och kom ut på cyklingen i vad som senare skulle bli den stora andraklungan. Innan det skedde hade jag dock redan blivit avhängd av en brutalt stark Erik Holmberg. Försökte sen samla nya krafter och vänta in bakomvarande cyklister bara för att bli avhängd igen av Jonas Lerneteg . Ska tilläggas att jag aldrig tidigare hade blivit avhängd när jag väl legat på hjul, så jag fick nog och klev av loppet.

    Vem vill du se på startlinjen i Saltsjöbaden 2016?

    Många av dem jag gärna tävlar mot finns redan på startlinjen men får väl säga min gode vän Adam Stenman (Stoneman Coaching). Inte så ofta vi tävlar mot varandra då han satsar på långdistans så alltid kul när möjligheten bjuds att försöka ge honom spö 😉

    Om du vill delta i årets upplaga av Saltsjöbaden Triathlon Sprint och tävla med Jonatan och många andra duktiga triathleter, anmäl dig här senast den 3 juni.

  • Rasmus Andersson – från bandy i Småland till triathlon i Falun

    Rasmus Andersson – från bandy i Småland till triathlon i Falun

    Rasmus AnderssonDet är helt klart så att vi lyckades arrangera en bra tävling förra året. Resultatet visar sig i år då vi återigen lyckas attrahera stora delar av eliten att ställa upp. Rasmus Andersson är näst på tur att berätta om planerna för 2016.

    Hej Rasmus, berätta lite om dig själv!?

    Jag är i grunden en småländsk bandyspelare som är född och uppväxt i Vetlanda. Efter gymnasieexamen med teknisk inriktning och bandy som tillval, övertog triathlon helt och det tog mig hela vägen upp till Falun. Där har jag nu snart bott i 3 år, och tränar med Dala Sports Academy och extraknäcker på ICA Maxi.

    Vilka mål har du framöver?

    Hmmm…brukar vara snål med stora målsättningar och istället ta en säsong i taget. Men det är klart, några drömmar jag har är att vara med och köra bra på U23-EM nästa sommar. Och någon gång framöver vara med och konkurrera på Europacup-tävlingar.

    Vilka blir höjdpunkterna denna säsong?

    Kommande säsong bjuder på flera spännande race! Jag kör endast kortdistans, så jag kommer ställa upp på alla cuptävlingar i Sverige. Och de lopp jag ska vara i extra bra slag inför, det är SM-sprinten i Uppsala, SM på olympisk distans i Umeå och tillslut Europacuptävlingen i Malmö.

    Och andra tävlingar?

    Gjorde just säsongspremiär på Duathlon-SM i Väsby. Nu ser jag fram emot två mini-sprinter i Hallstahammar och Saltsjöbaden Triathlon. Efter det rullar det på med övriga cuptävlingar. Säsongen avslutar jag nog med Kalmar MiniTri, där jag kommer känna mig som hemma, då loppet går på skön Småländsk mark.

    Varför Saltsjöbaden Triathlon Sprint?

    Jag gillar att tävla på lite olika ställen. Ert race i Saltsjöbaden har bra konkurrens och kommer därför bli grymt kul och motiverande. Det blir första gången jag deltar, men jag ska absolut försöka hamna högt upp i resultatlistan! Loppet blir en perfekt formslipning inför SM i Uppsala.

    Vilken är din favoritgren?

    Att springa efter en tuff cykling, det är min favorit. Simning är min akilleshäl, men brukar komma undan det momentet relativt bra när det är en kort och stökig simning.

    Vilket är dina bästa triathlontips?

    Gör det enkelt. Träna med bra kontinuitet i alla grenar och lyssna på vad kroppen har att säga – den bestämmer. Och lägg pengar på bra träningsförutsättningar istället för coola prylar!

    Värsta minnet från karriär?

    Min triathlonkarriär har egentligen bara varit en enda lång och lycklig solskenshistoria hittills. En punktering som junior för länge länge sedan, är det värsta jag kan minnas. Annars har karriären varit stabil från då att jag var en nyfiken junior, fram till nu när jag är en nyfiken senior med ett SM-brons över olympisk distans i bagaget från i fjol.

    Vem vill du se på startlinjen i Saltsjöbaden 2016?

    Jag skulle vilja se alla mina kortdistans-konkurrenter från cuptävlingarna på startlinjen. Ni vet vilka ni är! Men det vore även kul att försöka ge de duktiga långdistansarna en match!

    Då hoppas vi att Rasmus även fortsättningsvis får svårt att berätta om ”sitt värsta minne”. Gör som Rasmus, lämna bandyklubban (eller vad det nu är!?) för en dag och kom och testa triathlon den 6 juni ute hos oss i Saltsjöbaden. Läs mer här…

     

  • Nils Svensson och Carl XVI Gustaf

    Nils Svensson och Carl XVI Gustaf

    Nils SvenssonSom jag trodde blev det förra inslaget med Sara Penton riktigt uppskattat. Inte så märkligt med tanke på att vi triathleter ägnar en stor del av vår tid med att nöta sämskskinn. Denna vecka är vi åter tillbaka med en elitsatsande triathlet. Jag introducerar Nils Svensson.

    Så Nils, berätta lite om dig själv!?

    Jag kommer från Uppsala, har bott i Stockholm under en längre tids studier men är numera bofast i Falun. Gjorde min första triathlontävling 2009 och de senaste tre fyra åren har jag elitsatsat.

    Hur tänker du inför framtiden?

    Jag vill fortsätta att utvecklas och bli en bättre triathlet. Samtidigt vill jag kunna kombinera detta med min civila karriär. I övrigt tar jag en säsong i taget.

    Vad blir ditt mål med den här säsongen?

    SM på medeldistans i Vansbro. Målet är att förbättra förra årets tredje placering på SM.

    Hur ser ditt tävlingsprogram ut förövrigt?

    Först ut är Saltsjöbaden. Därefter Vansbro, Jönköping 70.3, Tjörn, och Challenge Mallorca medeldistans i oktober. Förmodligen petar jag in ytterligare ett par kortare tävlingar i Sverige men det är inte helt klart ännu.

    Varför Saltsjöbaden Triathlon Sprint?

    Tävlingen ligger väldigt bra tidsmässigt på säsongen och jag har hört mycket gott om förra årets tävling. Sen är ju non-draft tävlingar de roligaste!

    Vilken är din favoritgren?

    Cyklingen är min starkaste gren och väldigt häftigt och fartfyllt på tävling. Sen är det inte alltid lika kul att nöta mil efter mil på träning, särskilt inte under vintern. Men det hör till och har också sin charm.

    Vilket är ditt bästa triathlon-tips för oss amatörer?

    Försök hitta kontinuitet i träningen och öka inte belastningen i träningen för snabbt. På tävling om man är ovan så går det nog ofta lite för snabbt i början under varje moment. Bygg istället upp farten efterhand, oavsett distans.

    Värsta minnet från karriär?

    Jag har upprepat haft problem med magen på längre tävlingar. Det går inte att sortera ut någon gång som varit den värsta. Det är extremt frustrerande när det händer. Förhoppningsvis har jag börjat få lite bättre ordning på det, vad som händer och vad jag kan göra åt det.

    Vem vill du se på startlinjen i Saltsjöbaden 2016?

    Kungen, Carl XVI Gustaf. Jag sprang på honom (well, bildligt) under pågående löpmoment ute på Ekerö på SCT Duathlon för några veckor sedan och han hejade friskt, som alltid. Saltsjöbaden Triathlon Sprint går ju på nationaldagen så det skulle ju bli riktigt högtidligt.

    Kungen till Saltis alltså, att vi inte tänkt på det tidigare. Får ta med det i planeringen till kommande tävlingar. Hur som, vi önskar Nils lycka till under säsongen och följer med spänning om han avancerar i resultatlistorna.

    Förresten, kom med du också och tävla med Nils i vår sprint den 6 juni. Läs mer och anmäl dig här, välkommen.

  • Sara Penton – en internationell doldis

    Sara Penton – en internationell doldis

    Sara PentonI tider av Giron, Tourer och Vätternrundor är det dags att uppmärksamma en riktigt duktig atlet. Förvisso ingen triathlet, men väl en av våra talanger inom cykel. Tyvärr verkar väldigt få hört talas om henne…ja, det är möjligen därför ni inte hört talas om henne. Låt mig därför presentera Sara Penton.

    Berätta om din bakgrund!

    Jag har en bakgrund inom fotbollen och spelade från att jag var 6 år tills jag var 18-19. De senare åren mer seriöst, men fick tyvärr sluta pga. för många och svåra knäskador med bl.a. avslitet korsband och trasig menisk. Jag tog ett par års uppehåll från både träning och tävling och spenderade istället min tid resandes runt jorden med en ryggsäck. På våren 2010 kom jag hem till Sverige igen och började med lite allt möjligt och gjorde en svensk klassiker under 2011.

    En svensk klassiker, imponerande. Hur kom du in på cykling?

    Vi har cykelsemestrat ganska mycket i familjen och min storebror, Nils, började tävla flera år innan mig så det var egentligen inte helt främmande. Dock var det inte förens jag började träna inför Vätternrundan 2011 som även jag fann den riktigt härliga känslan för sporten. Jag lärde mig cykla i grupp, fick känna på hur fort det kan gå och fick avsluta med en bra tid på själva loppet. Jag har nog alltid haft en tjusning för när det går fort så det var häftigt att själv kunna generera höga farter och jag ville bara cykla snabbare och snabbare.

    Vad är ditt långsiktiga mål?

    Jag har flera långsiktiga mål som hänger ihop med varandra. Jag vill bli så bra på cykel att jag kan livnära mig på det och därmed också hålla den höga internationella nivå som krävs för stora mästerskap som OS och VM. I ett längre steg drömmer jag om att bli bäst i världen.

    Wow, här och nu då, vad är ditt mål med säsongen?

    Ett stort mål med säsongen är att ta mig till VM i Qatar i höst och kunna göra en bra insats för Sverige där. Jag siktar även på att ta medalj på SM och etablera mig i den internationella klungan.

    Jag har följt dig på Facebook, och sett att säsongen startade lite ”hackigt”. Berätta.

    Jag hade en ganska strulig inledning på säsongen där det laget jag skulle varit med i plötsligen inte existerade längre eftersom den största sponsorn drog sig ur. Efter en del panik och många ryckta trådar senare kom jag in i ett belgiskt proffslag. Jag hade då inte en susning om hur mycket jag skulle få tävla eller vilka de andra tjejerna egentligen var men har sedan slutet på februari fått rejsa kontinuerligt.

    Skönt att det redde ut sig till slut. Så hur ser ditt tävlingsprogram ut?

    Vi får veta med ungefär en månads varsel vilka UCI-lopp vi är uttagna till men sedan kan man alltid fylla ut med nationella lopp som går både i Belgien och i Holland hela säsongen. Hittills har jag fått köra både Womens WorldTour, högt kategoriserade 1-dags- och etapplopp samt klämt in några nationella lopp i Belgien där jag även till största delen bor under säsongen.

    Det rullar på. Ibland med flera tävlingar i veckan ända fram till VM i Oktober och man får nästan passa sig så att man inte tävlar för mycket.

    För mig som är en glad amatör, hur är det att vara proffs?

    Det är kul! Kanske inte så stor skillnad som man kan tänka sig. Förra året var jag med i ett Holländskt klubblag och i år jag alltså med i ett Belgiskt proffslag. De största skillnaderna är att laget får köra de största tävlingarna samt att materialet och uppbackningen kring laget är bättre. Jag cyklar dock fortfarande helt oavlönad. Jag bor som jag sa i Belgien och hyr ett rum hos ett f.d. herrproffs och får hjälp med hyran från min Svenska klubb Stockholm CK. Det är grymt kul att kunna göra det här på heltid men det hade inte gått utan hjälpande händer från höger och vänster.

    Berätta om laget, din roll?

    Vi är på pappret 16 cyklister i laget med lite olika karaktär, några är backstarka, andra bättre på platt och spurt. Själv är jag rätt allround och fungerar för det mesta som hjälpryttare åt mina lagkamrater. Jag har dock fått mina egna chanser och bl.a. tagit en tröja för mest offensiva åkare och nu senast ett bergspris på ett lopp i Luxemburg.

    Vilka är dina förebilder?

    Oj svår fråga. Jag vet inte om jag har några. Jag samlar kunskap och energi från många olika håll för att utveckla mig själv och se till att jag kan prestera på bästa sätt. Någon jag verkligen ser upp till och alltid kan bolla idéer och tankar med är min storebror Nils. Han har mycket egen erfarenhet från cykling och har alltid något smart att säga.

    Värsta minnet från karriär?

    Jag har ju inte hållit på så länge, detta är fjärde säsongen jag tävlar, men närmast i minnet ligger min face-plant på SM förra året. Jag kände mig kanon, hade bra ben och gick för en medalj men kraschade illa efter kanske halva loppet. Båda hjulen släppte i en kurva utför och ansiktet tog största smällen. Inte direkt den avslutning på dagen som jag tänkte mig men lyckligtvis bröt jag inte ett enda ben.

    Triathlon då Sara Penton, när kör du din första tävling?

    Haha! Även om jag faktiskt simmar lite året om så är varken det eller löpning något som riktigt ligger för mig. Det får kanske bli en sprint om det passar eller så får jag gå över på triathlon när cykelkarriären lider mot sitt slut.

    Som alltid förundras jag över den passion som måste finnas för att prestera på den nivå som Sara och andra med henne gör. Utan egentlig uppbackning. Sova på soffan och samtidigt representera sitt land, funkar det verkligen så i andra länder!? Jag uppmanar alla som läser detta att åtminstone följa och stötta Sara Penton i sin satsning. Vi i Saltis önskar lycka till och ser fram emot att ha dig på startlinjen i vår sprint om några säsonger…

    Förresten, kom med du också och tävla med oss i vår sprint den 6 juni. Läs mer och anmäl dig här, välkommen.

  • Oskar Djärv – kom, såg och segrade

    Oskar Djärv – kom, såg och segrade

    Oskar Djärv

    För drygt ett år sedan ringde min telefon och i andra änden presenterade sig en försynt person och frågade om det ”trots sen anmälning, finns plats för mig”. Eftersom att vi stängt för nya deltagare blev mitt svar (efter en suck!) att vederbörande kunde ta min startplats. Jag frågade dock ”är du någe bra då?”.

    Förra året var det väl inget snack om att Oskar gjorde det mesta rätt. Pallplatsen var i stort garanterad för hans del när startskottet gick i de tävlingar han ställde upp i. Så även i vår sprint i Saltsjöbaden. Så ”mitt” startnummer vann, vilket troligtvis kommer vara det närmaste jag kommer en seger i min karriär.

    Den här säsongen har emellertid startat lite annorlunda för Oskar. Jag ringer för att kolla med honom hur läget är efter sin just genomförda operation.

    Jag har precis börjat knalla igång lite lätt träning nu efter tre veckor, så det känns mycket härligt! Känslan är att det borde gå att stegra igång så sakteliga nu. Har tappat en del, så jag får hålla mig lite i skinnet. Sist jag hade flyt i träningen var trots allt så länge sedan som sista februari. Men jag är på gång!

    Låter lovande. Trots operationen, vad är ditt mål med säsongen?

    Innan sjukdomar och operation så var ett stort mål att verkligen göra ett riktigt bra resultat på SM i Uppsala och på Europacupen i Malmö. Men mitt mål med årets säsong får bli att försöka bli Mr Kontinuitet. Börja om på nytt med grundträningen, och försöka bygga upp mig till nästa vinter/vår inför 2017. Förhoppningen är att kunna varva detta med lite tävlingar för att hålla motivationen uppe.

    Du ska alltså köra några race. Hur ser ditt program ut?

    Om jag har tur med kroppen och gör fantastiska framsteg så kommer jag att sikta lite mot de tävlingar som var planen från början. Det vill säga att köra Svenska Cupen, för att ta sedan ta mig till finalen och Europacupen i Malmö. Och även Europacupen i Norge helgen efter. Dessutom få till roliga svenska tävlingar, till exempel Hallsta Triathlon och någon medeldistanstävling, såsom SM i Vansbro, och sedan Tjörn/Sala. Sedan vill jag gärna köra de tävlingar jag får, för mina team i Italien och Tyskland.

    Du kommer dessutom och kör vår tävling. Vad är det som drar dig till oss?

    Det var en mycket trevlig upplevelse förra året! Härlig inramning och god stämning. Det var inte bara tack vare min seger som jag fick med mig positiva minnen därifrån.

    Vilken är din favoritgren?

    Definitivt cyklingen. Det är ofta där jag ibland kan känna mig lite starkare än mina konkurrenter och det är där man får som högst hastighet och mest action!

    Vilket är ditt bästa triathlon-tips till oss amatörer?

    Bästa tipset måste vara att hitta glädje i sporten och inte göra det stressigt för sig genom att hetsa igenom alla grenar och pass som man tror man måste göra. Har man funnit glädjen så kommer man långt, förutsatt att man är lite smart och lyssnar på kroppen sin.

    Värsta och bästa minnet från karriär?

    Värsta… jag blev oerhört förbannad när jag punkterade i Säter Triathlon 2014, när jag var uppe och utmanade Djurback om segern med något varv kvar. Sprang barfota till växlingsområdet, tog på mig skorna och sprang av mig ilskan ute i skogen som tur var.
    Bästa… när jag lyckades ta SM-silvret på ”hemmaplan” i Uppsala i fjol och rörde mig själv till tårar efter loppet. Den känslan är obeskrivlig.

    Vem vill du se på startlinjen i Saltsjöbaden 2016?

    Jag gör en Mikael Sahlberg och säger, coach Joakim Berggren. Lite lek i poolen så ska han nog kunna vara med och utmana även under simsträckan.

    Jag tackar för mig och funderar vad det är som gör att både Micke och Oskar vill tävla mot sina coach:er. Kommer raskt fram till att de nog vill ge igenom för alla pass de tagit sig igenom medan ”bossen står på kanten”.

    Förresten, kom med du också och tävla med Oskar i vår sprint den 6 juni. Läs mer och anmäl dig här, välkommen.

  • Carina bjuder in till Saltsjöbaden Triathlon Sprint 2016

    Carina bjuder in till Saltsjöbaden Triathlon Sprint 2016

    Varmt välkommen till vår tävling Saltsjöbaden Triathlon Sprint på nationaldagen den 6 juni.

    Förra året var första gången vi arrangerade tävlingen och vi fick ett otroligt varmt välkomnande från deltagarna. Efter tävlingen skickade vi ut en enkät och av de ca 100 som svarade så var det 100 % som rekommenderade sina vänner att köra tävlingen, det är vi oerhört stolta över.

    Tag chansen att anmäla dig redan idag »

     

    Carina bjuder in till tävlingen